I går gjorde vi förgiftad gratäng.
Solen sken och det var en av de vackraste majdagarna. Fred och jag strosade ned till stranden med hunden. Vi kom överens om att göra en purjolöksgratäng fast på skogslök, som det fanns massor av. Bakom en gammal kåk såg vi många fina exemplar och gick förtjusta hem för att tillreda denna lunchrätt. Det blev mycket gott. Sonen fick en tredjedel. Efter en liten stund blev Fred illamående och kräktes häftigt och sedan var det min tur. Jag ringde 112 för att bli kopplad till giftinformationscentralen. En ung och glad röst svarade och frågade om hon skulle skicka en ambulans. Hon verkade väldigt pigg på det.
¬– Det behövs inte koppla mig bara till giftinformationscentralen.
– Behövs ambulans så ring 112 igen, sa hon
På giftinformationen kunde de inte identifiera vad för slags växt vi hade ätit. De ville gärna veta vad det var för något så hon bad mig ta växten till en botanisk trädgård eller någon trädgårdsmästare. Sedan skulle vi äta aktivt kol och avvakta 12 timmar. Hon bad om telefonnummer för att kunna ringa tillbaka om en vecka och fråga hur vi mådde och om vi hade fått klarhet i vad vi hade lagat mat på. Konstigt ändå att gratängen blev så god!
Om läget försämrades skulle vi ringa efter ambulans.