torsdag 27 maj 2010

I går gjorde vi förgiftad gratäng.
Solen sken och det var en av de vackraste majdagarna. Fred och jag strosade ned till stranden med hunden. Vi kom överens om att göra en purjolöksgratäng fast på skogslök, som det fanns massor av. Bakom en gammal kåk såg vi många fina exemplar och gick förtjusta hem för att tillreda denna lunchrätt. Det blev mycket gott. Sonen fick en tredjedel. Efter en liten stund blev Fred illamående och kräktes häftigt och sedan var det min tur. Jag ringde 112 för att bli kopplad till giftinformationscentralen. En ung och glad röst svarade och frågade om hon skulle skicka en ambulans. Hon verkade väldigt pigg på det.
¬– Det behövs inte koppla mig bara till giftinformationscentralen.
– Behövs ambulans så ring 112 igen, sa hon
På giftinformationen kunde de inte identifiera vad för slags växt vi hade ätit. De ville gärna veta vad det var för något så hon bad mig ta växten till en botanisk trädgård eller någon trädgårdsmästare. Sedan skulle vi äta aktivt kol och avvakta 12 timmar. Hon bad om telefonnummer för att kunna ringa tillbaka om en vecka och fråga hur vi mådde och om vi hade fått klarhet i vad vi hade lagat mat på. Konstigt ändå att gratängen blev så god!
Om läget försämrades skulle vi ringa efter ambulans.

måndag 3 maj 2010

Har svenskarna sagt ja till uranbrytning i Sverige?

Jag och Christina skrev om kärnkraften och skickade till Norrtelje Tidning. Hoppas att någon svarar för vi har hur mycket fakta som helst.
Och fågelholkarna sitter kvar i stan. Otroligt att ingen arg vän av ordning har plockat bort dem. Vi skrev på holkarna "Ungar som flyger ut söker hyresrätt".

Så här skrev vi om kärnkraften:

I alla fall får vem som helst leta efter uran var som helst. För en månad sedan behandlade riksdagen flera motioner, där man ville stärka det lokala inflytandet med vetorätt mot provborrningar och stopp för uranbrytning. Motionerna avslogs av alliansen.
I uranbrytningens spår följer stora miljöproblem. I norra Namibia har människor och miljö tagit stor skada av uranbrytningen. Grundvattennivån har sjunkit, urankoncentrationen i dricksvattnet ökat. På 50-och 60-talet bröts uran i två svenska orter, men verksamheten avvecklades bland annat på grund av den omfattande miljöförstöring som den medförde.
Det finns idag en viss brist på uran i världen och intresset för det uran i den svenska berggrunden har ökat. Under de senaste åren har flera bolag fått tillstånd att leta efter uran i främst Jämtland, Norrbotten och Västerbotten. Risken finns att Sverige kan utsättas för ett hårt politiskt tryck att bryta uran så länge vi har reaktorer i drift och tar av en gemensam knapp resurs. Väljer Sverige att bryta uran blir detta enligt gällande fördrag en gemensam tillgång för EU-länderna.

Anna Kinberg Batra och Anette Tagesson påstår i insändare 21 april att ”alltfler inser och förstår kärnkraftens betydelse för Sverige”. Opinionsinstitutet Synnovate frågade år 2009 1000 svenskar vilket energislag de tycker är viktigast att investera i. Svaren visade att endast 15 % anser att pengarna ska gå till att ersätta gamla kärnkraftverk med nya. Oavsett partisympati gavs förnybar energi högsta prioritet – 63 % vill satsa de 20 första miljarderna på vind, sol och bioenergi medan 18 % anser att energieffektivisering ska prioriteras högst.
Vi i Vänsterpartiet anser att kärnkraften bör avvecklas Kärnkraftsprocessen slukar - uranbrytning, anrikning, transporter, bränsletillverkning, byggande och rivning av reaktorer, avfallshantering - ofantliga mängder fossila bränslen.
Det framgår i en rapport från Helcom (Helsingforskommissionen nov. 2007) att Östersjön är världens mest radioaktiva hav. Redan sommaren 2005 upptäcktes att svenska förvaret för låg- och medelaktivt avfall vid Forsmark, SFR, läckt mer än förväntat. Man har funnit kraftigt förhöjda halter av radioaktivt cesium i vatten som läckt ut i Östersjön från Forsmark.
Helcom har också redovisat förhöjda halter av cesium 137 i fisk utanför Oskarshamn, Forsmark, Studsvik och finska Olkiluoto.

Vilka är då alternativen? Vi citerar här fakta som redovisades vid ett möte i Riksdagen den 27 januari 2010, anordnat av EU-projektet REPAP: ”Till 2020 går det att producera knappt 120 TWh förnybar el i Sverige jämfört med nuvarande ca 82 TWh. Det handlar om 20 TWh vindkraft, ca 20 TWh biokraft, ca 5 TWh solel, geotermisk el och vågkraft och resten vattenkraft. Dessutom går det att med effektivisering av elanvändningen spara in ca 40 TWh av 2009 års förbrukning på 136 TWh. Så även om vi skaffar oss flera hundra tusen elbilar till 2020 så kan det ändå bli ett betydande el-överskott även om kärnkraften är helt avvecklad 2020.”

Den brittiske professorn i energipolitik Stephen Thomas, med 30 års erfarenhet av kärnkraftsekonomi, varnar den svenska regeringen för att kostnaderna för ny kärnkraft är mycket höga. Kostnaderna idag är fem-sex gånger högre än man trodde för tio år sedan. Professor Thomas slutsats är att ny kärnkraft inte är kommersiellt lönsam. Det innebär att den måste betalas via skattsedeln. Världens största bank, Citigroup, avråder från privata investeringar i ny kärnkraft av det skälet att det är en helt oacceptabel finansiell risk.
Det finns alltså även ekonomiska skäl för oss att lägga kärnkraften bakom oss.

Christina Hamnö V
Anna Zetterström V