onsdag 15 maj 2013

Bondfångad i Täby



En svårt svårt sjuk gumma (jag) och hennes gubbe ringde för att söka akuttandläkare i närheten av Norrrtälje. Närmast var en tandläkargrupp i Täby så gubben hjälpte gumman ut till bilen. 
”Jag behöver polera och slipa kanterna på en tand som har gått sönder, sa gumman på motttagningen. Tanden är rotfylld. Det viktigaste är att de vassa kanterna försvinner så jag inte skär mig på tungan hela tiden…
_ Är du doktor idag? sa den ena unga kvinnan till en annan.
Innan gumman visste ordet av satt hon i tandläkarstolen och fick en bedövningsspruta i underkäken. I nästa ögonblick fick hon en direkt mellan tänderna i underkäken och på något vis blev även tungan bedövad. ”Slipningen” av de vassa kanterna gav ingen hjälp.
1435 kronor fick hon betala för behandlingen”.

Som tur var sltade det hela lyckligt eftersom gumman hade en tandläkare i Norrrtälje som ordnade hennes problem på fem minuter utan kostnad efter helgen.
Fortfarande, efter mer än en månad framstår alltohop som en feberdröm. Kan det verkligen vara sant? Jo då. Det fattas ett och ett halvt tusen i hushållskassan…

måndag 5 november 2012

konspirationsteori

Jag går i skogen med min säregna hund. Hon gillar att gå in under granar och att gå upp och nerför branta stup. Det ser ut som om hon har det kul. Men jag har funderingar över människolivet. Aldrig har Sverige varit så rikt som nu. Inte Norrtälje heller. Men det gäller ändå att spara på vård, skola och omsorg - alltid. För att sänka skatten? Ett sätt att spara är att privatisera – och sedan ta tillbaka omsorgen. Kan passa på annan verksamhet också kanske. Skolan till exempel. Ett tips till ansvariga om de inte redan tillämpar det: Vi låtsas att den kommunala omsorgen på ett vårdboende kostar 100 enheter, här kallat ”gulden”. – Vi i riskkapitalbolaget tar gärna över för 90 gulden! De ansvariga säljer ut till lägstbjudande och tjänar 10 gulden på affären. För privata företag är målet pengar. (För skattefinansierad verksamhet är pengar medel för att nå målet.) Så nu vill det privata företaget förtjäna 20 gulden på skötseln av de gamla. Kvar finns nu 70 gulden av de ursprungliga 100. De ansvariga för utförsäljningen blir tvungna att ta över vården igen eftersom klagomålen på omsorgen är högljudd och ger genomslag i media. Nu kostar anställda och förbrukningsmaterial bara 70 gulden att driva! Om inte klagomålen blir allt för högljudda förstås. Då kan de ansvariga skjuta till 10 gulden och anställa någon till och köpa mer mat och fler förbrukningsartiklar. Skillnaden blir stor och alla är nöjda, patienter, anhöriga och de ansvariga som dragit ner kostnaden med 20 gulden. Kanske är jag för misstänksam? Paranoid? Ska se vad jycken har hittat under granen. Hon har varit och krafsat där ett tag nu. Något kul?

måndag 3 september 2012

Arg tant

Det gick ett program på TV för en tid sedan. Gamla tanter som klagade på saker i tiden som de inte gillade. Känner sympati för dem. Själv har jag retat mig på en massa saker. • Varför måste jag stå på altanen och telefonera? Inomhus fungerar inte mobilen. Sist detta hände var den fasta telefonen upptagen – och det regnade! Och så ska Telia stänga av fasta telefonen! Hur lång tid tog det innan alla svenskar kunde få vara anslutna till telenätet? Hundra år? Nu ska man stänga av det! Då såg man det som en samhällsnytta att alla kunde telefonera. Nu ska telefonerandet ge vinst åt telebolag. Välj! Det gör mig förbannad. • Varför finns det inga fina postkontor som förr? Varför ska danska företag göra vinst på posten? Varför kör det två postbilar till lådorna här ute på Rådmansö? En kör för något privat bolag. Skulle vi inte köra färre kilometrar på grund av klimathotet dessutom. Varför har de slagit ihop turerna? För vinstens skull? Hetsa arbetskraften, brevbärarna? Ibland kommer det påminnelse på räkningar som vi aldrig fått. • Bussbiljetter! Här blir det inga spontanresor. Om inte mobilnätet fungerar kan du inte åka. Det hände min son häromkvällen. Det var bara att springa hem igen i regnet. • Vart har servicen tagit vägen? Vi sköter våra bankärenden själva på Internet. När vi ringer till ett företag eller myndighet så kan vi bli sittande i telefonen timvis innan vi kommer fram till en människa att tala med. Tur att vi i alla fall så här långt har en fast telefon. • Kvalité? Varför räknas inte kvalité först när uppdrag läggs ut på entreprenad? Hallsta buss körde åt kommunen tidigare men så kom ett oprövat billigare företag Taxi 020. De fick uppdraget till mångas ilska och förtret eftersom de inte kunde leverera skjuts. Turbundna resor till kommunal omsorgsverksamhet, till exempel. Det handlar om att bilen kommer för sent, inte kommer alls eller brister i bemötandet., står det i NT. Marknadschefen hos Taxi 020 säger att ersättning utgår till den som tar ut sin egen bil! Om man är sjuk, kanske lider av Alzheimer, och inte kan ta sig iväg av egen kraft blir man tilldelad turbundna resor! Om man lider av Alzheimer kommer man kanske aldrig fram i egen bil. Är det så att sämst får uppdragen för att de är billigast? Har vi inga kvalitetskrav i kommunen? • Att statliga myndigheter ,som lever på skattepengar festar är väl OK. Men det gör mig förbannad när de festar med sådant som inte är ett dugg verksamhetsinriktat. Till exempel lär sig Dirty Dancing. Försäkringskassan är värst. De har festat runt för 5,2 miljoner sedan 2010. Det stod i Expressen i helgen. Vilka får vara med? Inte kan det väl vara alla handläggare… • Mycket har blivit bättre med åren när det gäller attityder. Men det som gör mig arg och ledsen är människosynen som visas av borgerliga politiker. Arbetslösa och sjuka är lata och oföretagsamma, anser de. Det lyser igenom i tidningsartiklar och tal. Piska på dom! Kränk dom så de förstår sitt eget bästa! Alliansen tog medel ur sjukförsäkringssystemet för att sänka skatten, mest för dem som redan hade. Klart att landet måste piska på de sjuka!

torsdag 1 mars 2012

Bättre förr?

Bättre förr?
Visst har vi fått det bättre på många vis sedan 1950-talet… Internet! Oh, vad roligt. Effektivt. Sedan är det attitydförändringar som har undergått en otrolig förändring. Förr var misshandel i familjen ingen polissak. Tja, man fick inte döda frun och barnen men att misshandla dem var ingen stor sak. Inget för samhället att lägga sig i. Illegla aborter finns väl inte här längre. Ensamma mödrar har samhällets stöd. Mycket har blivit bättre. Men.
Var har servicen tagit vägen?
Jag saknar postkontoret. Jag saknar lantbrevbärararservice. Jag saknar bankservice. Jag saknar branchkunskap när jag ska handla. Jag saknar möjlighet att köpa bussbiljett. Jag saknar att tågen går i tid på vintern. Jag saknar plogning på vintern. Jag saknar att inte kunna köpa en biljett för hela resan med tågen. De har ju olika ”ägare”. Jag saknar begreppet ockerränta. Jag saknar kvacksaleverilagen (new formula). Jag saknar kontanthantering och bankservice. Bankärenden ska vi ju sköta själva. Jag saknar växeltelefonist och någon att tala med om mitt ärende.
När Internet kom såg många företag, statliga, kommunala och privata att de kunde spara pengar på att slopa servicen. Att spara pengar genom att sälja ut gemensamma tillgångar, slippa arbetsgivaransvar och överlåta gemensmma tillgångar till privata blev det ideala.
Tänk om vi hade kunnat kombinera de servicefunktioner som fanns med de nya tekniska och sociala landvinningarna! Vilket fantastiskt samhälle vi skulle ha haft.

måndag 23 januari 2012

Fornfynd

Jag har en så otroligt kul applikation till mobilen! Sök på fornfynd när du söker på appar. Den kostar bara femton kronor.
Runt omkring i landskapet finns mängder av formationer. Vad kan det ha varit? Har människor byggt det? När? I min by finns en skeppsättning! Tyvärr… någon har langat upp sprängsten på den… Vid Baltora finns en gammal stenbro som inte syns från vägen… gravfält, gamla bosättningar, stenar med inskriptioner och så vidare. Det har blivit roligare att gå ut med hunden. Jycken nosar efter spår av andra djur och husse och matte söker efter spår från människorna som levde här förr.
Norrtälje kommun kan göra en egen app! Då skulle vi kunna få veta ännu mer när vi går ut med hunden.

tisdag 29 november 2011

Slutet Sällskap

Forskarvärlden misslyckas med kravet på öppenhet skrev DN 25 november. Det påverkar kunskapsnivån i samhället.
Det har inte blivit bättre sedan jag studerade i Uppsala på 1960-talet. Vi läste tillexempel en doktorsavhandling om utsatta folkgrupper i olika länder. I Sverige kallades de tattare eller resandefolk. Under missväxt och efterföljande hungersnöd blev människor ibland tvungna att överge sina stugor och dra iväg för att söka arbete någon annanstans. I Sverige var det länge nödvändigt att ha ett pass för att kunna förflytta sig i landet. Främlingar sågs inte gärna. ”Stäng dörren och skjut spjället. Det kommer utsocknes på gärdet” sa man i min hembygd. De som flydde hungern blev inte alltid så väl mottagna som ”Barnen från Frostmofjällen” blev. De som flydde från missväxten fick ofta ta de farligaste eller minst attraktiva uppgifterna som att gälla hästar, sota eller tömma dasstunnor om de skulle få en chans till arbete. Några kunde ta sig till Amerika.
Resandefolk finns i alla länder över hela världen fick vi lära oss av den doktorsavhandlingen. Men kunskapen blev kvar inom institutionen. Fortfarande kan jag då och då läsa att resandefolket inte är svenska utan har ett okänt ursprung. Mycket fördomar och lidande hade kunnat förhindras om denna kunskap om resandefolket nått ut i samhället.

A Zetterström

onsdag 16 november 2011

fattigauktion


Igår inträffade något mystiskt som måste ha med mitt åldrande att göra! När jag skulle ta på mig handskarna under en promenad med hunden hade jag två vänsterhandskar!! De var av samma märke ungefär lika slitna. Svart mocka med stickningar… Någon därute i Norrtälje har nu två högerhandskar… Snart kanske jag blir tvungen att välja äldreboende. Hm… låter svårt.
”Carema vill stå för något nytt i svensk äldreomsorg” skriver VD i företaget Carl Gyllfors den 16 november i DN. Det är inte nytt att göra pengar på vanvård! För hundra år sedan auktionerades fattiga äldre och föräldralösa barn ut till den som tog minst betalt för ”tjänsten”.
Nytt är det alltså inte, men det är en skam, att välfärden raseras och offentliga medel försvinner ur äldreomsorgen.
Caremas VD skriver att ”privata vård- och omsorgsalternativ är nödvändiga för att klara framtida behov.” Carema är ett företag som lever på bidrag från det allmänna. Varför inte låta de bidragen gå till lokala entreprenörer till exempel med en kooperativ idé. Eller varför inte starta fler kommunala äldreboenden där personalen kan samverka med Tiohundra? Måste kommunen sälja ut de äldre i behov av omsorg, för lägsta pris till världsomspännande riskkapitalföretag?
Riskkapital? Det står så i tidningarna men Carema tar ingen risk! Och valfrihet för de gamla och sjuka? Kan man välja om? Som den man som fick tre benbrott av lika många fallolyckor? (Text-tv 16 november om Caremaboende i Umeå. )
Ju mer av empatilöshet och cynismer vi läser om desto fler frågor.
På text-tv idag 16 november, läser jag att genomsnittskostnaden per vårdår är 536 000 kronor. Sorsele betalar mest 765 000 kronor och Kungsör lägst 275 000 kronor. Kungsör ligger även bra till när det gäller kvalitetsindex enligt samma statistik. Får de äldre äta bättre i Sorsele? Är personalstyrkan större? Är de äldre sjukare? Eller är det så att de i Kungsör är rikare och betalar mer per person för omsorgen?
Vad kostar en bra omsorg egentligen? Hur mycket är ”luftpengar” interndebiteringar till exempel?
Idag är Sverige rikare än någonsin men mormor och morfar, farmor och farfar säljs ut till dem som tar minst betalt. Offentlig omsorg har minskat i kostnader, trots att de omsorgskrävande har blivit fler. Det är samhällsnyttigt om de som betalar skatt också vet att deras anhöriga har det bra där de får vård.